Individual Notes
Note for: Katharina Gilliam Or Claesdotter, 24 MAR 1701 -
Index
Individual Note: ID number 917-3
BIRTH: Film# 130888 Österfärnebo C:1 1701 Births (on the 3rd page of that year)
CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:1 1692-1721 p.130 12 år
CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:1 1721-1727 p.218
CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:2 1721-1736 p.316
CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:3 1737-1756 p.496 #989
Note: parents Claes Guilliam and Ana Goffen
Note: 1722 married #988
Note: 1741 married #981
Individual Notes
Note for: Anna Fransdotter Or Tillman, 9 JUL 1730 - 27 MAY 1731
Index
Christening: Date: 12 JUL 1730
Place: Österfärnebo, Gävleborg, Sweden
Individual Note: ID number 917-3-3
BIRTH: Film# 130888 Österfärnebo C:2 1730 Births #24
Note: parents Frans Tillman and Cath.Gofsen in Gysinge (I think mothers last name is written in error)
DEATH: Film# 130888 Österfärnebo C:2 1731 deaths #24
Note: 44 weeks 4 days old
Individual Notes
Note for: Margretha Andersdotter, Abt 1703 -
Index
Individual Note: CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:1 1692-1721 p.129
Individual Notes
Note for: Annika Andersdotter, Abt 1708 -
Index
Individual Note: CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:1 1692-1721 p.129 7 år
CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:1 1721-1727 p.216 (is she the Ana mentioned here?)
CLERICAL_SURVEY: Film# 130881 Österfärnebo AI:2 1721-1736 p.314 (is she the Ana mentioned here?)
Is Anna and Annika actually the same person???
Individual Notes
Note for: Anna Andersdotter, -
Index
Individual Note: At the time of daughter's birth, she was serving/working in Sixbo for Eric Larsson. (Is he the father?)
Individual Notes
Note for: Dorothy DuVall Walters, 15 SEP 1903 - 29 JUL 1980
Index
Individual Note: ID-Nummer: 15-1W-1W.
Individual Notes
Note for: Lovisa Sofia Gunhild Manell, 26 JAN 2004 - 13 FEB 2004
Index
Burial: Date: 4 MAR 2004
Place: Görvälns Griftegård, Järfälla, Stockholm, Sweden
Individual Note: ID-nummer: 3-1W-2W-1.
Anmärkningar:
Förlöstes på Karolinska Sjukhuset med kejsarsnitt måndagen den 26 Jan 2004 klockan 12.36. Detta var planerat.
Hon vägde vid födelsen 2.460 gram, längd 47 centimeter.
Samma dag upptäcktes det att hon hade ett allvarligt medfött hjärtfel, som bestod i att alla fyra kamrarna i hjärtat var förbundna med varandra eftersom väggarna mellan dem delvis saknades. Detta måste snarast opereras, men risken bedömdes ändå inte alltför stor varför man ville vänta några månader med operationen för att hon skulle hinna öka i vikt till närmare 4 kilo.
Hjärtfel av detta slag är relativt vanligt hos barn med Downs Syndrom varför man undersökte även detta, och fann att testet var positivt.
Hon avled, trots det, oväntat och hastigt på Astrid Lindgrens sjukhus fredagen den 13 Feb 2004 klockan 9.45 på förmiddagen.
Läkarna var förbryllade över det snabba dödsfallet, och gissar att något annat problem tillstött. Ett möjlighet skulle kunna vara kramp i lungartärerna som drastiskt minskade blodets syrenivå. En kommande obduktion kan kanske ge svaret på alla frågor.
PNR: 20040126-7208.
*************************************************************
Monday, January 26, 2004 e-mail:
Hi all
Jens called from the hospital just a few minutes ago and told us. They got a daughter at half past noon today, almost 5 hours ago, but Jens didn’t find a phone within reach, and he didn’t want to leave them. Finally he had to go outside into the cold and use his cell phone.
In short, the baby’s weight was 2,460 grams, length 47 centimeters. (You Americans have to figure it out yourselves :-) )(5.4 pounds) A little new person is born, but she is kept on the neonatal ward to be checked due to her size, but seem to be ok, except she is low on the blood sugar. They will feed her to get that right.
Gunhild is out of the operation and has got a room of her own. Jens said he will stay with Gunhild over the night.
Jens said that when he can arrange a ordinary phone to their room he will call and tell us more.
/Torbjörn
Tuesday, January 27, 2004 e-mail:
Hi,
Yesterday evening Jens told us the bad news. Their baby is NOT well. The doctors have found a heart failure that probably have to be fixed somehow by surgery. They said it’s not unusual that early born babies have a hole between the chambers but it will heal by itself, but not this kind they found. Also this kind is Often caused by some chromosome disorder, Downs Syndrome is one of them.
Today experts are called in to check her heart, and her chromosomes will also be checked.
Now it is 1 p.m. and Jens has not yet called, so we are just waiting for any news…
/Torbjörn
Torbjörn,
I am so very sorry to hear about new baby Manell's heart problem. My
constant prayers are for her good health as well as for our Heavenly Father
to sustain you and alll of your family during this trial.
By the way, what girl name is favored for baby Manell at this time?
p.s. Inger and Sterling called the Dallas Temple this morning (the Houston
Temple is closed until February) and put Jens & Gunhild and their baby's
names on the prayer roll.
Much Love and Prayers ... Steve and Inger
Sunday, February 1, 2004
Hej
Vi kom nyss hem från Karolinska där vi tre och Dan och Susanne besökte dem. Idag var första gången som vi var i ett särskilt besöksrum med sköna soffor, ett litet pentry och toalett. Den här gången fick de lov att ta in lilla barnet till oss också. Alla som tvättat händerna kunde få hålla i underverket. Det är första gången som vi fått se henne på riktigt. Hon är så liten, som en docka, och så fin att se på…
Läkarna säger nu att det inte är nödvändigt att operera hjärtat inom en månad som de sagt förut. Hon verkar klara sig ganska bra även om krafterna inte är de största. Läkarna vill helst att hon ska växa på sig till c:a 4 kg innan operatione, så en operation kan få dröja några månader till.
I mitten av veckan som varit fick de ett preliminärt besked om att hon har en ovanlig form av Downs syndrom. Det föds bara 2 st per år i Sverige med den varianten, som kallas ”Mosaik”. En vanlig Downs syndrom innebär att alla kroppens celler han den extra kromosom (nr 21) som orsakar problemen. Mosaik innebär att vissa celler är helt friska, medan resten är sådana med den extra kromosomen. Det var en sköterska som nog försade sig och nämnde att det var 75% sjuka celler och 25% friska, men de skulle få ett definitivt besked i fredags om det, men det kom inget då.
Nu när vi tittat på henne kan man nog skönja vissa typiska Downs anletsdrag när man vet om det. När hon blir äldre blir det antagligen tydligare.
Håret verkar lite rödlätt i färgen, någonting i stil med vad jag minns att Jens hade. Jens hår har mörknat sedan dess och man ser inte mycket rött där länge, men håren på armarna är fortfarande lite rödlätt.
De har inte bestämt namnen än. Det senaste jag hörde Jens prova på var Lovisa Linnéa Gunhild, men jag är inte så säker på att Gunhild tycker riktigt lika. Däremot märker jag att de mer och mer talar om henne som Lovisa. Jag gissar att det blir så, men säkert är det ju inte än.
Jag kommer ju själv ihåg hur svårt det var att bestämma. Speciellt svårt var det när vi fått Dan. Vi diskuterade fram och tillbaka ända tills vi stod utanför själva kapellet på Svartensgatan och jag skulle bära fram Dan för att välsigna honom. Marianne säger att ännu i detta ögonblick var hon inte säker på vilka namn Dan skulle få. Jag blev inte heller säker förrän jag började välsignelsen. Där blev det som det blev. Sedan var det bestämt.
/Torbjörn
Feb 1
Hej Gunilla,
Hur länge de behöver stanna på sjukhuset vet jag inte. Det vet inte Jens och Gunhild (J&G) heller, och antagligen inte ens läkarna just nu. Det verkar i alla fall klart att läkarna vill ha lilla Lovisa under uppsikt ett tag till. J&G vill förstås stanna i närheten av Lovisa så mycket de kan. I kväll flyttade i alla fall J&G ut från BB-avdelningen där de bott i precis en vecka. Lovisa har ju bott en trappa nedanför på Neonatalavdelningen. Den här natten ska J&G sova över i ett rum intill Lovisa. Jag tror de skulle få bo där en tid om de vill, men imorgon ska de i alla fall titta på ett ”föräldrahotell” alldeles i närheten om de hellre vill bo där. Om jag förstått det rätt får de bo där gratis, men de får då ingen betjäning och måste ordna med sin egen mat t.ex. Föräldrahotellet ligger så till att de kan använda en kulvert (underjordisk gång, som det finns många av kors och tvärs under hela Karolinska området) så de behöver inte ens gå utomhus för att komma till Lovisa. Vi får väl se vad de gör.
Varningssignaler fanns det väl möjligen, men det hjälper ju inte om man inte förstår dem. Gunhild har ju gått på regelbundna kontroller på mödravården, eller vad det heter, och allt var frid och fröjd med både hennes och fostrets tillväxt och viktökning. Inte förrän för kanske en dryg månad sedan upptäcktes det vid en sådan kontroll att tillväxten hade avstannat och snarare gått ner för Gunhilds del. Hon blev då skickad till Karolinska på kontroll och babyn vägde då bara 2 kg. Två veckor senare vägde hon 2,5 kg vilket de tyckte var i minsta laget. Födelsevikten var ju också knappt 2,5 kg.
Jag läste en artikel så sent som idag i tidskriften Vi Föräldrar där det bl.a. stod just att det var vanligt med avstannande tillväxt vid Downs syndrom. Det var ju ingen av oss som visste att detta var ett symptom, och läkarna sade ingenting om de alls misstänkte något. Å andra sidan vad skulle man ha kunnat göra åt saken?
Efteråt var det någon läkare som undrade om inte Gunhild gjort något fostervattenprov, som kunde ha visat på Downs. Men igen, även om J&G redan på ett tidigt stadium vetat om det, skulle de inte ha gjort abort. Då var det väl lika bra att inget veta…
Det är också intressant med Jens för han har flera gånger, långt innan han gifte sig, sagt att han vetat att han någon gång skulle få ett handikappat barn. Kanske inte redan det första barnet, men ändå. Jag vet inte hur han har kunnat veta det så säkert. Jens säger bara att han visste det. Han visste ju också att det skulle bli en flicka sedan han hade sin dröm, som jag tror jag berättat om. Han kanske är en sådan känslig person som har andliga känningar…?
Jag tror att J&G till en början tog det väldigt bra. Ett par dagar senare tror jag han fått ”kalla fötter” och berättade att hans tankar snurrat runt ordet ”varför?” och var inte alls glad åt situationen. Idag när vi träffade honom höll han på att dalta väldigt med Lovisa. Det såg inte alls ut som något problem från hans sida. Vi hörde också att han ensam flera gånger de senaste dagarna, medan Gunhild fick dropp på deras rum, gått ner och skött om Lovisa och matat henne. Jens beskrev det som att han och Lovisa hade ”bond:at”, dvs. kommit närmare varandra. Lovisa verkar bli helt lugn när hon hör sin pappas röst, så det stämmer nog.
Jag hörde berättas att efter ett par dagar tyckte personalen på Neonatal att ”det var dags för pappa att byta blöjan”. Jens har ju tidigare aldrig ens varit i närheten av att byta en blöja, men nu kunde han ju inte för skams skull säga nej till det. Han började försiktigt ta av blöjan för att bara kika på situationen. Det hade då inte blivit så mycket ”kollekt”, så han tyckte att det här blir lätt. När han fått av blöjan helt, DÅ kom ”kollekten” med full kraft. Inte bara en gång utan två, så det sprutade och stänkte över hela den lilla sängen där de höll till… :-) Nå, han torkade upp det så gott han kunde, och sedan kissade hon så det blev en sjö i sängen också… :-) :-) Visst är det roligt att lyssna till historier som denna utan att behöva bli inblandad i det praktiska?
Jag tror också att både J&G tagit intryck av all uppmuntran de fått av sina vänner, som i många fall gått ut på att ett speciellt barn behöver speciella föräldrar som kan ta hand om det på ett kärleksfullt sätt, och att handikappet är ett andligt skydd. Jag har hört detta förr, men jag får också nu en speciell andlig känsla när jag tänker på detta.
Vi hade ett fint fastemöte i vår församling idag. Anden var stark och en av våra hjärtegoda systrar stod upp och bar sitt vittnesbörd både i allmänhet och i synnerhet om Lovisa. Efter mötet satte hon sig bredvid Marianne och berättade något speciellt. En av hennes bekanta hade fått ett mentalt handikappat barn, en son, med Autism eller något liknande. Föräldrarna var under hela hans uppväxt olyckliga över sin sons situation. Men när sonen var c:a 20 år ville han ha sin patriarkaliska välsignelse. I den välsignelsen framgick det att han hade fått sitt mentala handikapp som ett skydd mot den Ondes makt. Sonen hade nämligen varit en av de många ”väktare” som satts att bevaka att den utkastade tredjedelen av himmelens skaror inte skulle kunna smitta in tillbaka. Denna son riskerade därför att bli extra hårt attackerad av den Ondes härskaror här på jorden, men som mentalt handikappad hade de ingen makt över honom, men han har ändå fått sin kropp.
Jag har aldrig hört talas om dessa himmelens väktare förr vad jag kan erinra mig. Har du?
Lilla Lovisa har redan, så liten hon är, fått oss att tänka i många olika andliga tankebanor. Kan hon också vara en speciell person som behöver skyddas från den Ondes makt av någon anledning? Hur som helst, om hon aldrig blir annat än mentalt handikappad har hon ju redan en ”fribiljett” som tar henne direkt till vår Himmelske Faders närhet, och föräldrarna kan ju aldrig förlora henne pga. att hon skulle leva ett orättfärdigt liv. Det skulle vara väldigt intressant att för bara ett ögonblick, ungefär som Abraham fick, få titta in bakom slöjan och få förstå orsakerna till förståndshandikapp. Skulle det inte?
/Torbjörn
Tuesday, February 10, 2004
Hej
Nej, det har egentligen inte hänt någonting den sista tiden. Lovisa har ökat närmare 250 gram jämfört med födelsevikten som var 2.460 gram. Och mer blir det…
Det som har hänt är att de har legat på neonatal-avdelningen en vecka nu, och de tycker att det är dags att deras platser ska tas över av någon annan nyfödd med föräldrar. Istället har idag Gunhild och lilla Lovisa flyttat till Astrid Lindgrens barnsjukhus där de har specialisterna på barn med hjärtproblem m.m. Det sjukhuset är bara en annan byggnad på andra sidan vägen inom Karolinskas område, kanske 100 meter bort från där de var förut. Denna gång fick inte Jens plats, så jag pickade upp honom ikväll på väg hem från Gubbängen. Sedan får han väl åka fram och tillbaka varje dag om han vill besöka sin familj, och det tror jag han vill.
/Torbjörn
Friday, February 13, 2004
Hi all,
Jens called me a few minutes ago and told me that their little Lovisa died this morning. He was crying in the phone and wanted us to come, so we are on our way now.
/Torbjörn
Individual Note: Lovisa Linnea Gunhild, Jan 26, 2004